perjantai 20. lokakuuta 2017

Helsingin Kirjamessu TARJOUS!


Tibu Borgstén/ RUNOKÄÄRYLEITÄ runo-CD


20.10.2017 painosta tulleet runo-CD:t myynnissä 
Helsingin Kirjamessuilla (osasto: 6mm7O).
RUNOKÄÄRYLEITÄ - cd:ssä kymmenen suomekielistä runoani.
OSKRIVNA ORD - cd: sisältää kymmenen ruotsinkielistä runoani.
Molemmissa yleisön toiverunojani "keikoilta"...

Myynnissä 100 kpl erä TARJOUSHINTAAN 10:- euroa/kpl (norm: 20:-) 
Vain tämä ensimmäinen painos tällä hintaan!
Sähköpostini kautta voit haluttaessasi ostaa myös - (esimerkiksi joululahjaksi)
Och samma på svenska :)


Tibu Borgstén/ OSKRIVNA ORD dikt-CD.

Runollisin kirjamessu terveisin: 
tiina.borgsten@hotmail.fi

torstai 19. lokakuuta 2017

Tiedäthän sen tunteen?


Kuva: Tibu Borgstén

Tiedäthän
sen tunteen - kun jokin hetki
piirtyy sydämeen..

Kun pieni ihminen
katselee sinua ensikerran.
Kun pitkä odotuksesi palkitaan
ja sipuliin on ilmestynyt
lehtivihreää
josta ammennat taas voimaa
jatkaaksesi - jaksaaksesi.

Tiedäthän 
toki tuon tunteen
joka tuntuu sydämessäsi.

Kun ero raapii tapetit seiniltä.
Kun joku lyö valheella
arjen mustaksi.
Tai kun joku luovuttaa,
lähtee, kuolee pois.

Silloin 
jokainen hengenveto
tuntuu erilaiselta.
Silloin 
jokin oleellinen meissä
hapuilee..

Tiedäthän
sen tunteen - kun tunnet 
että palaat vielä takaisin
itseesi.
Et samana 
vaan tuon särön verran
kauniinpana.

Tiedäthän sen.
Sano - että tiedät,
jotta voin nukkua yöni
sinussa
jatkaakseni viereltäsi matkaani
ja uskaltaen taas elää.

Tiedäthän -
tiedäthän tämän tunteen
jota kannan nyt sydämessäni?
  

DET


Foto: Tibu Borgstén

Jag ser inte
havet
som du så älskade.
Men jag hör
på tystnaden
där du cirklar.

Jag går
utan att veta vart,
jag går 
runt med minnen
av dej.

Jag mins den natten
då du lämnade mig
med gröna och röda slickepinnar
under min kudde.
Och jag mins
hur jag fått dela med dig stunder
som doftat till fisk.

Du om någon
lärt mig att ta fatt
i stunden - 
det vackra i livet.
Det - 
som sitter framför näsan på alla
i sekunder
som fjärilarna och trollsländorna
sjungande
på min tå.

keskiviikko 18. lokakuuta 2017

Minä katselen kiviä


Kuva: Tibu Borgstén


Minä katselen kiviä.
Minä kuuntelen
kuin odottaen - että
ne puhuisivat ja kertoisivat miksi
osa minusta on pysähtynyt?

Minä kuljeskelen pysähdyksissäni
pehmeän kosteassa sumussa
joka syleilee ihoani kuin lasta
jolta on pudonnut vaatteet
jotka ovat lentäneet 
tuulen mukana
aina taivaaseen asti.
Ja sinne on myös osa minusta
huomaamattani lentänyt.

Kertoisiko joku
kasvanko takaisin - omaan mittaani
tämänkin surun jälkeen?
Onko mahdollista, että
minusta tulisi vielä joskus
yhtä kaunis ja rohkea,
vai kuihdunko jo pois?
Sillä näen ympärilläni hymyn kukkia
mutta olen kadottanut oman taitoni -
hymyillä.

Minä katselen kiviä.
Minä katselen niitä.
Minä odotan, 
minä odottelen
että ne puhuisivat
minulle. 

keskiviikko 11. lokakuuta 2017

MANUS 35/2017



Yhdeksäs peräkkäinen vuosi kun NYLANDS LITTERATURFÖRENING
julkaisee vuosijukaisussaan muutaman runoni.

Det är den nionde år i sträck som NYLANDS LITTERATURFÖRENING
har publicerat ett par av mina dikter i sin årliga tidskrift.

Ninth year in a row when NYLANDS LITTERATURFÖRENING
release some of my poems in their publication of the year.



lauantai 7. lokakuuta 2017

Kiitos/Tack/Thank You


Kuva/ Foto/ Photo: Tibu Borgstén

Melkein 29.000 lukukertaa.
Nästan 29.000 läsegångar.
Almost 29.00 readings.

Kiitos/ Tack/ Thank You!

tiina.borgsten@hotmail.fi

Am I only dreaming?


Photo: Tibu Borgstén


You came
before the sun went down
without any kisses to share
but blowing some circuls
with the smell of the cigar
like a restless little boy
once again on my front door.

You knew - like I knew
were we were heading.
So many wonderful things
about us two
keeps glue us together
like it ore not.
I try to be positive
you try to be the hard one.

You tell me to take off
my nightdress before we go.
I change my favorite blouse of roses
to a T-shirt you like.
And when I drive you
where you want to go
I remember some wise words
of my daughters.

A´m I only dreaming?

May it only be


Photo: Tibu Borgstén



May it only be
the way 
that the winds whisper.
When the trees leaves
so lightly their beautiful dress
like fairystories from the summer
that will for ever be written
into my heart.

May it only be
the way you wanted.
Let your footprints
rinse into the salty sea 
and may your soul find the wings
hopefully
to continue your journey.

May my hair
dance along life
reminding me of you
and that I always will be
your little girl.

I´m


Photo: Tibu Borgstén


My fingertips are empty
and my very own voice is blowing somewhere
in the winds
meanwhile my soul is muffling
me around and away from
all the sorrow that surrounds
me.

My steps are written
on the ground of the forrest
where the October leaves
leave their colors on the
bare rocks
that reminds me of
times that has passed.

I´m here
without words.
I´m still.
I´m whaiting
for my soul to dance back
into my heart
again.