sunnuntai 15. tammikuuta 2017

Brustna hjärtans klubb


Foto: Tibu Borgstén



På Brustna hjärtans klubb
har vi alla sutit en stund;
vilande på våra vingar och
lappat till våra trasiga hjärtan..

Jag såg ju
hur söndrig du var
men ändå nog
ville komma fram till dig.

Jag hörde ju
hur besviken på livet du var
men åndå nog
ville dela med dig meningar
om allt det som var - så bra.

Jag visste ju
hur det var att sitta så ensam
på Brustan hjärtans klubb
med enbart det kvarstående fragment 
av kärlek i handen.

Och jag ville säga dig
att du var så vacker
även om du var i tusen bitar
och utan dina vingar att kunna flyga med.

Och utan att kunna flyga tillsammans
stod  jag vridöppet och barfota  
i mörkret och väntade på solen
med dig.

Ei kommentteja:

Lähetä kommentti