tiistai 31. tammikuuta 2017

The fifty-year woman´s dream list





I don´t dream of money
because 
it does not include happiness
or love.

I don´t dream of an unforgettable lover
because
I´ve learned to understand that
the sensual life - ain´t happening 
in the bedroom - it´s 
everywhere 
were I can be with You.

So what can a woman dream of
in my age?
Well..

Kissing in a elevator!
Candlelight dinners!
Hearing you singing - in the shower!
Of long walks with you!
Of  moments - when words are not needed
and still we get closer to one and other!
Just watch you sleep 
when the birds are singing outside
and you snore so, so softly!
Simply more days
to be in the sunlight - that you bring 
into my life!

Oh, and of traveling
to the Pearl of Europe
and to India to ride on an elephant.
That is what a fifty-year 
woman´s dream list can be about..

sunnuntai 29. tammikuuta 2017

Like Alice


Photo: Tibu Borgstén


From the very first moment;
on my first steps
into your land - and words
I´ve been turning myself and asking;
Have I like Alice entered 
some new Life - so alike - in the
Wonderland?

From every part of my soul
I try to understand the beauty
that now sits in every tree and 
on every fence on my way.
When did I become a cat
that is purring and meows
in your garden?

Just like Alice
I´m confused - without right keys
maybe right words and
without a map of you.
But, oh boy - oh boy
in any weather - what a landscape
you are - in my eyes! 

I know - I´aint easy
and life aint easy
and I cant any hat tricks at al, but
please let me wander
in you - for ever.

Sinun luonasi


Kuva: Tibu Borgstén 


Sinun huoneissasi tuoksuu
mereltä - omissani multa.
Sinun seinilläsi kaikuu elämä
italiaksi - kieli jota en ymmärrä.
Taas kääntelet minua
kuin edeltämiäni - hedelminä käsissäsi
ja kuorit hitaasti,
niihin minä putoan ja eksyn
taas hetkeksi.

Silti sinun luonasi
kohtaan sinussa lapsen
johon voin niin samaistua.
Jokin meissä on yhtä -
jokin meissä on arvokasta
sellaista - jota ei elämässä pitäisi hukata,
kadottaa - kuten murheeni
jotka välin roikkuvat helmoissani
mutta haihtuvat vierelläsi.

Luonasi laskeudun
kuin keijukainen leputtamaan siipiäni
ja sitä ihailet sanoitta ja salaa.
Sinun luonasi en aina tiedä missä olen
mutta tiedän olevani turvassa.

Mitt hår


Foto: Tibu Borgstén


Jag har låtit mitt hår växa
till en trädgård
dit du kan gömma dig.
Där vi kan vila.

Jag har sett
hur du har vandrat vilse
utan att hitta - vad du egentligen vill.
Men du har drukit vatten
ur mina läppar, och
du har sprungit på mina stigar,
och sedan somnat - som ett barn.

Mitt hår -
ja mitt hår gungar i vinden - fritt,
fri - från allting!
Som vi två - gamla barn
då vi leker med varnadra
i så stora drömmar mitt i
mitt hår.

Yli - över - over 18.000!


Photo: Tibu Borgstén


Sydämellinen kiitos - ylittyneestä 18.000 lukukerrasta!
Ett hjärtligt tack - för över 18.000 läsegångar!
Thank You so much - for over 18.000 readings now!

tiina.borgsten@hotmail.fi

The rain


Photo: Tibu Borgstén


Aren´t we all
like trees? 
Trying simply just to reach
something like light
to shine in - our hearts?

Aren´t we all
hungry for the very same words
and actions -
that can bear us all the way
to heaven?

And doesn´t rain fall down
 on us 
to remaind uss about; that
always when we mostly need it
when we are lost and low,
ore when we have some word
to wash off - 
the rain will be there.

lauantai 28. tammikuuta 2017

Uusi ennätys, nytt rekord, a new record!

Kuva: Tarja Theiss/ minä pienenä/ jag som liten/ the young me.


Uusi ennätys 28.01.2017 - 454 lukukertaa. 
( Eilen myös yli 350)
Ett nytt rekord 28.01.2017 - 454 läsegångar.
( Igår också över 350)
A new record 28.01.2017  454 readings.
(Yesterday also over 350)

Elämän tiellä

Kuva: Tibu Borgstén


Elämän tietä kulkevat
viisaat avojaloin ja mielin,
kun muut juoksevat hepeneissään
kaiken kauniin ohitse.

Näetkö, kuinka pienokaisemme kyselevät
pysähtelevät sekä tutkivat
ja siksi vahvistuvat niin nopeasti,
miltei liiankin nopeasti mielestämme.

Ajattomasti vaellamme historiankirjoituksissa
missä ikinä lienemmekin, sillä
jokaisella meillä on paikkamme ja sydämemme 
kuin kompassina,
käytämme sitä tai emme.

Tällä tiellä
olemme kaikki yhtä - kuin samaa
ilmaa joka vaeltaa ympäriinsä kaikessa
ja jota myös hengitämme itseemme.

Tällä matkallamme
meillä kaikilla on vain yksi päämäärä
tuo yksi - joka saa meidät jokaisen kasvamaan
omaan mittaamme ja omaksi itseksemme
ja se on rakkaus.

perjantai 27. tammikuuta 2017

Uimaan!


Kuva: Tibu Borgstén


Kaukana täältä
siellä jossakin
jossa hymyillään vielä 
siellä pieni tytön tyllerö
hämmentää suklaisilla kätösillään
 isäänsä 
suurin elein kulkevi rakkaus
kuin tanssi heidän välillään
ja äiti seuraa heitä kuin aurinko
niittyään ihaillen ja hoitaen.
Saman aikaan piilosilla
nuo ahkerat kertut
ompelevat kissankelloille juhlapukuja
ja perhoset silittelevät toisillensa
raparperinlehtiä.
Vaan mitä tekevätkään urokset
nuo korea siipiset sudenkorennot?
Kirjoittelevat rakkauskirjeitä
ja heinäsirkat virittelevät soittimiaan.
Kaikki tämä tapahtui tänään
kun häntä ja meri kohtasivat
ja kävelin unelmissani niityn ohitse
kaisloja kosketellen
hiekkaa varpaissani 
uimaan! 

Entered into a room..


Photo: Tibu Borgstén


There is in everyone
of us
a empty space
like a room for silence
or peace to grow
like sunflowers on a field.

There is for everyone
of us
time to love
time to let go
and time to grow.

There is
right now someone
out there
that illuminates the essence
of my heart
simply by being.

And I´m very grateful
that his steps and his breaths
have entered a room
where he will be for me
for ever.


maanantai 23. tammikuuta 2017

Always

Dont we all fly around
in circles of life
sometimes so beautiful
passing.

When I´m flying
with You
my wings are touching 
the moment so softly
but your wings 
always takes you in the past
times.

I try to smile
I try to show you the sunlight
and the colors of life -
but you always choose
to rest by the moonlight instead.

Is it gonna be
like this - for always.
Are your words made of
the night and yearning,
and mine made of
simply loving you so profoundly?

If so - 
I wonder
for how long we keep on flying
without losing the connection..




sunnuntai 22. tammikuuta 2017

Once again


Photo: Tibu Borgstén


You are not the one
of us two - who
is always on fire,
when you - oh baby
take me to play
 again around in the sheets
like flying together 
to the Dreamland
once again.

And once again
I´m listening to every step
and every movement
you make on me.
I´m trying so hard
not to fall down
so you better watch out
every word you make
in privacy

In privacy 
where you always succeed
to make me a mess
while you´re simply just
dancing around
without any clue 
to be more careful
with me.

With me
everything is crazy
but so beautiful too.
Once again
here and now
you put me on fire
and you burn 
down all your pain
in the sheets.

In the sheets
we meet again
we fly again
and we love 
simply Life again. 


Galleria Bokvillan



lauantai 21. tammikuuta 2017

Pastelliaamu


Kuva: Google


Tänään se tapahtui
harvoin kuitenkin..
että valkeni aamu
niin pastelleihin pukeutuneena
että sen kauneus itketti
minua.

Tänään se tapahtui
että salaisuuteni
tuo tyynyjen alle haudattu
oli vedettävä takaisin luokseni.

Tänään tuuditin itseäni
keinuin silmät kiinni
ja nuuhkin aluspaitasi jokaista osaa
aivan kuten vaeltaisin sinun kehollasi
ja sinun kätesi haravoisi miltei tuntemattani
pitkiä hiuksiani kuin villiintynyttä puutarhaa.

Tänään oli 
harvoin kuitenkin on..
juuri sellainen pastelliaamu
kuin kerran aikaisemmin 
elämässäni.

Keltaista valoa

Kuva: Tibu Borgstén


Sinä kääntelet sanoillasi minua
kuin kaakerinlehteä
joka on pehmentynyt
ja jonka syön lautaselta viimeisenä.
Sitä jäät ihmettelemään.

Pakkohan minun on -
jotenkin pelastautua leikiltäsi
jolle loppua ei ole näkösällä.
Olemmekohan vain niitä lapsia
jotka eivät vielä aikuisinakaan
osaa elää
kuten ehkä olisi tarkoitus?

Sinä tuoksut aina hiljaa
kun minä pulputan 
kuin papupata keittiössäsi.
Välillä jokin kiehahtaa
toisinaan välimatka sammuttaa tulipalot
joita kannan leningissäni.

Kuin sitruuna ja nauris
olemme.
Mitä muuta meistä voisi tullakkaan
kuin samettista keltaista valoa
toisillemme..

maanantai 16. tammikuuta 2017

Yli - över - over 17.000!


Kuva: Tibu Borgstén


Sydämellinen kiitos lukijoilleni 17.000 lukukerran ylittämisestä.
Kiitos, telle jotka pidätte runoistani kirjoitusvirheistä huolimatta. 

Hjärtligt tack till mina läsare för överskridningen av 17.000 läsegångar.
Tack, till er som gillar mina dikter oberonde av skrivfelen.

Thanks to my readers for over the 17.000 readings.
Thank You, to all of you who like my poems in spite of the spelling mistakes. 

tiina.borgsten@hotmail.fi

sunnuntai 15. tammikuuta 2017

Sunnuntai aamuisin


Joka päivä läsnä
kun opiskelen elämää vielä 
nuo viisaat tuulet
jotka istuvat kanssani aamiaisella
aina sunnuntaisin.

Kiireittä, hiljaisuudessa 
aukeaa aamu edessäni
kun piirtelen puurooni
ja sydämeni avaan peloitta
suurimmilleen.

Elämä siinä virtaa
lävitseni -
kuorii viikon kuoret
ja kuulen kuinka viisaudet kulkevat
laskeutuen minuun.

Sunnuntai aamuisin
olen kaunis ja vain oma itseni.
Täynnä kiitollisuutta ja
suurta rakkautta hetkessä
hengitän joka henkäyksellä.

Vaan kumpa osaisin jäädä
ja jakaa tästä myös muille.
Siinä elämänkoulua loppuiäkseni.
Sentään osaan sunnuntai aamuisin
pysähtyä ja löytää itseni tästä. 


Daddy´s girl


Foto: Tibu Borgstén


A little girl
I was - 
when my father placed
all the beautiful butterflies and dragonflies
in my hair.

A little girl
I was -
when I fell in love
with my dreams and my toes
in the secret moments of 
dancing.

A daddy´s girl
I became - neverless
a strong woman
with big words
just like men.

But still also
a woman who hiddens
her beatyness into
her sensual wings.

Life -
as a daddy´s girl
is not easy,
but I would not change it.



Brustna hjärtans klubb


Foto: Tibu Borgstén



På Brustna hjärtans klubb
har vi alla sutit en stund;
vilande på våra vingar och
lappat till våra trasiga hjärtan..

Jag såg ju
hur söndrig du var
men ändå nog
ville komma fram till dig.

Jag hörde ju
hur besviken på livet du var
men åndå nog
ville dela med dig meningar
om allt det som var - så bra.

Jag visste ju
hur det var att sitta så ensam
på Brustan hjärtans klubb
med enbart det kvarstående fragment 
av kärlek i handen.

Och jag ville säga dig
att du var så vacker
även om du var i tusen bitar
och utan dina vingar att kunna flyga med.

Och utan att kunna flyga tillsammans
stod  jag vridöppet och barfota  
i mörkret och väntade på solen
med dig.

Livets stigar


Foto: Tibu Borgstén



Så underbara - är livets stigar
för dem som vågar söka och gå längre
in - 
och bort från det självklara 
som står onekligen framför oss.

Livet är - som ett oändlig konstverk
eller en unik resa
på oväntade stigar och vägskylt,
och även viskninga emellan jorden och himlen.

Och ju längre utåt över havet 
bortåt från det synliga -
inåt i det flytande och svävande
avsiktliga goda,
kommer varochen via den inre resan.

perjantai 6. tammikuuta 2017

Sometimes as Always




You sometimes call me
because you know
so well - I never do it.

You always are the one
for me - in those moments
 somewhere between the hours
of you and me or "us"
like in the daydreams and the real Life.

You sometimes 
as always
break my heart
but so far you always manage
to put it together too.

You are my
Sometimes and for Always
without knowing - it.

torstai 5. tammikuuta 2017

Kiitos/ Tack/ Thank You


Kuva: 5.1. 2017 / Leo Liimatainen


Kiitos lukijoilleni/ Tack till alla läsare/ Thank You readers for;

(5.1.2017) now over  16.800 readings.


Paglia


No Così ora a me quando hai utilizzato su tutta la paglia

o per proseguire il viaggio?

So sono appena avvolgo?


O è il sole che vi tregua a dormire..

Otakto contro di me nei tuoi sogni, o io volo via.

Il più grande amore sono

giusta azione e le parole

al momento giusto, anche se la paura invase..

Non devo avere paura -

ma l'amore per voi di essere notevolmente paura

perché è spaventoso.


La vita e l'amore non è un gioco

se me lo scorso a ultimo paglia

è colpa tua - mio amato.

Till alla söta tjejer och kvinnor


Foto: Tibu Borgstén


Sätter mig ner
för att inte ramla ner från tornet,
som kunde heta "Kärlek".
Tänker på hur vi också är människor
som vill kliva uppåt mot solen och
känna dens värme och kärlek,
precis som de andra
som kanske inte är så söta som vi.

Med långa andetag och tunga steg
stiger även vi
på dessa klippor och berg
som i ett äventyr med blå himmel
fågelsång och ord som kan 
förändra hela världen.

Så tycks det bara vara
med oss alla 
att vi blir lite galna av kärlek,
fastän en skulle upptäcka
att en står på fel plats 
i fel tid och med rätt person.

Som tur kan vi ju ändå sova
och drömma stort -
utan att kliva upp och ner
i sängen med kudden,
och ge "smack" åt oss själva 
för att hålla balansen
i livet.

Oj, ni alla söta tjejer och kvinnor
choklad, röttvin och musik är det som behövs
för att hålla smärtsamma stunder
och alla Salvatoren - bortta från själens knutar
och hörn, då som de inte har kommit
för att stanna.

Länge leve alla som upplevt kärleken
och dess smärtor
en eller fler gånger i livet!

keskiviikko 4. tammikuuta 2017

Tammikuu - Lempikuu


Kuva: Ida Borgstén



Tammikuu - Lempikuu!
Varpaissamme leikkisästi naureskelee
kippurassa kuin ikuinen lapsi
värjäilee vimmalla poskiimme iloa
heittelee kimalletta yksinäisillä poluilla
ja niin hennoimmatkin oksat notkuvat kauneuttaan.

Pitää kuulle yön sylissä seuraa 
soittaa  hellää sinfoniaa ja nojaa tähän
 kietoutuneena kuin elämänlankaan
aamun ensimmäiseen hetkeen asti.

Tammikuu - kauriin kääntöpiirissä
kannattelee meitä kaikkia
unelmoiden suuresti
nauraen kikatellen
sekä ojentaen pakkaseen piirrettyä
lämmintä sydäntään.

tiistai 3. tammikuuta 2017

Joskus


Kuva: Tibu Borgstén


Joskus hukun 
sinisiin hetkiin tai
muistoihin, jotka laskeutuvat alas
puusta - tuoksuen.

Joskus puolestaan
aika hukuttaa minut
musiikkiin tai kirjojen sivuille.
Tai kuten lapsuudessani
rypistettyjen suklaapaperien kimalluksen äärelle.

Joskus taas löydän itseni
kuin eksyneen - onnellisesti löytäneenä
tanssahdellessa lumihiuteleitten kanssa.
Ja toisinaan herätessäni onneen
koiran lämmin kuono tyynylläni
poskeani vasten niin hellästi.

Mutta joskus kävelen surun ja vihan lävitse.
Silloin vaeltelen suurin elein
luonnon helmaassa 
mustat saappaat kintuissani.

Joskus pysähtelen 
kiertelen sormienpäissäni hyvää
ja kiitän minulle lähetetyistä viesteistä,
kuten valokuvista - joissa keskiaikaiset  
sinisiin pukeutuneet koreilevat.

Joskus elämä on ihmeellistä
ja ihmeeksi se kait on tarkoitettukin.

Sydämen polku


Kuva: Tibu Borgstén


Vaikka kysyisit ja pyytäisit
astumaan paljain jaloin 
yhteiselle sydämen polulle
en kykenisi - astumaan vielä sille
vaikka kaikki kauniit sanasi ovat väkevät
ja ne kirjautuvat selkääni ja askeliini
luvatta.

Tietämättäsi horjun ja hengitän sinua
salaa sisääni - joka henkäisylläni
ollessani vierelläsi tai kaukana..
Mutta aina kun kysyt jäänkö
vastaan - en.

Sillä sydämeni polut ovat, kuten
kirjoittamattomat sivut
 jotka lepattelevat vapaudessa
aivan kuten hiuksenikin,
joita et ole koskaan ymmärtänyt tavoitella -
ja siksi ne lepattelevat vapaina 
kuten minä ikuisen kevään aamuissa
 jossa puhtaat lakanat tuoksuvat
aivan kuten mekin
- yhtä.

Silti - et ehkä koskan löydä tietä
sydämeeni,
vaikka olen antanut sinulle
kaikki avaimet ja kartat
löytääksesi perille.