torstai 28. heinäkuuta 2016

The wind and a feather


Photo: Tibu Borgstén



I´m not lonely
like a feather,
searching for a man
like a wind
to blow over
like life
into my heart.

I´m not 
full of emptiness,
I´m full of life and love.
I´m just listening and learning
more from the silence
that sits with me.

And I know
when the right time comes
and the right feather -
will dance together
the Tango of
"The wind and the feathers".





perjantai 22. heinäkuuta 2016

Kesälomaa blogista 22.7 -




Olen päättänyt nyt kun yhdistin kaksi runoblogiani
pitää pientä kesälomaa blogikirjoitustyöstäni.
Suuri kiitos sitä ennen 13.000 lukukerran
ja toisen blogini 10.000 lukukerran ylittämisestä.

Poimikaa kauniita sanoja, tekoja sekä hetkiä itsellenne
ja ripotelkaa niitä ympäriinsä aidosti myös muille..

Kaunis kiertää - se vaan on niin.
Sympatian kera: Tibu Borgstén

tiina.borgsten@hotmail.fi

Pienesti tulevasta syksystäni..


Kuva: Tibu Borgstén


PEILIT - SPEGLAR - MIRRORS
Tikkurilan kirjasto 12.9 - 1.10.2016
18 runo & paperikollaasitaulua.
Kuusi itsenäistä teosta kolmella eri kielellä.
( Ei käännöksinä siis )



KYYHKYSET ILMAN SILMÄLASEJA 
DUVOR UTAN GLASÖGON
Lasten Taidetalo Toteemi 7.11 - 11.12.2016
18 runo & paperikollaasitauluja (kaksikielinen näyttely)
lisäksi pienimuotoisesti tilataidetta aiheesta.
Tiedustelut: Tuula Kinos (kult.tuottaja)
(* Tämä näyttelyni lähtee liikkeelle täältä *)


RUNOBLOGINI OVAT YHDISTYNEET..
Olen päättänyt yhdistää tähän blogiini,
ruotsinkielisen runoblogini - jossa myös yli 10.000 lukukertaa.
Tämä siitä syystä - että helpottaa omaa työskentelyäni
enkä usko monikielisyyteni olevan haitaksi (?)
Jokainen poimikoon täältä omansa edelleen..


keskiviikko 20. heinäkuuta 2016

The Times we had


Kuva: Tibu Borgstén



I carry it with me 
the times we had together,
and day by day
it all makes more sense -
even all the ends.

I carry with me
all the sentences
that keeps coming back
in the silence -
the ones I did not understand -
but what shows to be 
like pearls in my hand 
now.

The Times we all have
are like Love Stories
written in heaven
sentence by sentence
not always so clear to understand
but to trust -
for the better always to come.

That´s why 
we all need to thank for 
The Times we had
with one and others -
when we go by
before the wind blows by 
again.

Rakastuneena


Kuva: Tibu Borgstén



Rakastuneena -
kaikki kukat näyttävät yhtä kauniilta,
ja elämä tuoksuu, synkkänäkin.

Minä olen vaeltanut yksikseni -
tässä rakkaudessa, joka on puhjennut
luvatta kuten on tapana.

Minulla on ollut aikaa -
jota olen tarvinnut, antaa
jotta kesä on tehnyt pesänsä
hiuksiini ja kattanut eteeni sanoja,
joita ilman en olisi kaunis.
Kesä on kastellut minua -
sisintäni myöten ja olen uinut
sinussa kuin salaa.

Mutta Sinä olet enemmän -
eikä yksi yhteinen yö kesässä riitä.
Varpaani etsivätkin jo varpaitasi sängystä,
joka lainehtii huokauksistani
joissa nimesi purjehtii
kuin kukkameressä.

Tibu Borgstén - Runoillen


Kuva: 19.07.2016 Gotland


Olen ihan liikuttunut kun pian ylittyy 13.000:n lukukerran raja - Kiitos.
Det käns härligt när blogget har snart över 13.000 läsegångar - Tackar.
It feels al the way in my toes when soon I`ve have over 13.000 readings - Thanks.

Tibu Borgstén

tiina.borgsten@hotmail.fi

Tyttö


Kuva: Tibu Borgstén



Kun leppäkerttu asteli alas
laivan ikkunaa pitkin
tyhjään pahvimukiin naureskellen -
kirkui tyttö käytävällä
repien itseään
kuten tapettia revitään
seiniltä.

Ihmiset kulkivat ohitse
tyttöä oudoksuen,
vaikka tällä oli kaunis katse
ja kukkasoljet hiuksissaan
sekä kesäiset kengät.

Hiljeni käytävä, kuin 
samettia koskettaen ihminen -
kun tyttö käpertyi alas lattialle
katseli ja tunnusteli
laivan kokolattiamattoa,
kuin suurennuslasilla.

Ohikulkijat pudistelivat taas päitään
ja laskivat tytön ylle vihaisia katseita.
Mutta tyttö oli kuuro
hän oli kaunis -
hän oli autistinen ja
lämpimästi rakastettu.

Niin tyttö oli -
kuten kaikki me muutkin
juuri sitä - mitä kukin toisissamme
näemme ja kohtaamme.

En självständig Ö





Jag är -
som en liten ö 
med krokiga barrträd
 släta berg
lav och mossa -
lingonris.

Jag är -

som andra självständiga öar
mitt i havet,
och kan storma
glittra 
eller stå -
still.

Jag är -

för att finnas
mellan havet och himlen.

Jag är -

färdig,
för att du skall hitta fram
till mig.

Mot varandra


Foto: Tibu Borgstén

De satt mot varandra
i båten - på en lång resa.
Den ena av dem satt tyst, 
eller så suckande
för ingenting hände -
och tiden stod still.

Den andra -
satt lika tyst och suckande,
över havets utsikt
som omfamnade alla,
och som skickade iväg meningar 
som var skrivna i det vita,
bublande skummet.

Solen lyste som hetast
och havsfåglarna flög i vinden
runt och omkring i det oändliga blåa,
sköna friheten - som
inte hade ett pris.

Den ena var uttråkad
då den andra hade ett omvänt hjärta
i sitt bröst och dansade vals
med molnen och utsikten.

Så satt det två i båten -
på en lång resa mot varandra
utan gemensamma drömmar
inne i sommarens famn.

Just där det bör vara


Foto: Tibu Borgstén


Jag hittade en fjäder
ensam på gatan - och tänkte
att jag aldrig ännu fått
blommor av dig, och -

när man tänker
och känner som jag
för dig - är det som om
allting skulle byta färg, och -

som om årstiderna skulle 
se genom fönstret och be 
mig att torka mitt hår -
före något, som jag inget vet
ännu om skall må hända.

Jag stiger in med sanden
som rinner ner på golvet
med vattendropparna från 
morgon simningen i havet, och

detta rum börjar dofta -
för det är det rummet där 
du legat en enda natt..

Och jag vet inte -
är det vackert eller sorligt,
då jag sätter det enkla, mjuka och
oskyldiga fjädret -
just där det bör vara.



tiistai 19. heinäkuuta 2016

Auringonkukat eivät kuki vielä


Kuva: Tibu Borgstén


Kuin käännettyinä
tulevat viestisi -
epätasaisten elämänpolkujenkin ylitse
ja löytävät minut
mertenkin takaa,
jossa taas olen 
ja ihailen suuresti Keskiaikaa -
kuin osana jotakin 
omaani.

Ja sinä -
niin sinä suu mustikassa
patikoit ja nukahdat metsään
jossa vesilinnut herättelevät
uuteen aamuun,
joissa voi vaeltaa
ja löytää itsensä nousemasta
korkeammalle ja korkeammalle
korkeuseroja tai elämänpolkuja
pelkäämättä.

Minä pidän puolestani viestiäsi kädessä
ja katselen pitkälle yli meren,
sitten huokaan ja katson niitylle
jossa auringonkukat
eivät vielä kuki.


Annoit minulle sanoja


Kuva: Gotlannissa 18.7.2016


Sinä annoit minulle sanoja;
levollinen - rento
kotoinen - ihmetys
nautiskellen - yllättynyt
silmäkontakti - koira
harmooninen - musiikki
hörhö ja hymy..

Nuo ovat lennelleet vapaina
tasaisen hiljaisina,
mutta pehmeästi sisälläni
ja saaneet minun kuulostelemaan
tuntojani.

Sinä annoit minulle sanoja,
joista en osaa punoa lauseita.
Ne herättelevät minussa kaipuun
vaikka en tiedä vielä
mitä kaiken tämän takaa -
löytyy.

Jag har några ord


Foto: Tibu Borgstén



Jag har några ord
på mina läppar
som vanilj
mjukt.

Det käns som 
om jag kommit hem -
men utan dig,
som om jag vore
en vacker stol
utan sin par.

Jag vet att det är sommar
då vi alla drömmer
och då fjärillarna - 
har mycket att göra.

Men får jag ändå
skriva i smyg
som på små lappar
en gång i tiden i skolan
att jag önskar 
att du vore vid min sida. 

lauantai 16. heinäkuuta 2016


Kuva: Pekka Liisanantti/ 16.7.2016


Kiitos positiivisesta palautteesta, jota on tullut sähköpostiin.

tiina.borgsten@hotmail.fi


Matkalle lähdössä


Kuva: Tibu Borgstén



Matkalle taas lähdössä.
Meren ylitse -
kohti katukiviä niin rakkaita
tuoksuja tuttuja
sirkkoja sinisiä.

Enkä ota mukaani muuta
kuin itseni.
En mieti kaikkea valmiiksi
vaan astun annettuun
avojaloin.

Matkalla
en poimi vain sirpaleita,
hetkiä -
vaan otan kaiken 
kokonaisena,
sellaisenaan.

Näin toteutuu sekä
sisäinen - että ulkoinen
unelmieni matka. 
.

Voisin vihata


Kuva: Tibu Borgstén



Voisin vihata
kiukusta ainakin - inistä,
kuin itikka
lihassasi!

Sillä niin pakenit
sinäkin - melkein
juosten,
maailman ääriinkö asti?

Olisiko pitänyt 
kohdata toisin -
arkivaatteissa
ja kauppakassia kannellen?

Jo on tuttua tämä
kaikki - farssi,
jolle en nimeä löydä.

Enkä tiedä miksi
Tähtisilmäksi kutsuvat
Taiteilijaksi -
vaikka olen vain 
pieni oma itseni.

Pieni -
jonka askeleet piirtyvät
liian suuriksi,
yksi toisensa perään
kunnes ovat pelottavan
SUURET. 

Minä annan


Kuva: Tibu Borgstén



Minä annan sieluni
kukkia  -
vuoden ympäri.
En välitä, vaikka
kaikki muut astuisivat pysyvästi
talveen ja jääkauteen!

Minä taistelen.
Elän - kaikki aistit avoimina.
Niin on tehtävä
jos meinaa täällä kukoistaa.

Sillä päivät eivät ole
vain ohitsekiitäviä -
ovat kosketuksia ja kuiskauksia
täynnä.

Minä juon niitä.
Vahvistan itseäni tulevaa varten,
sillä elämä on enemmän
kuin moni meistä kiireessään
oivaltaakaan.

perjantai 15. heinäkuuta 2016

Nukkuessakin kaunis


Kuva: Tibu Borgstén



Muistan -
kuinka nukkuessasikin 
olit kaunis.

Kuinka hiljaisuudessakin
kävelin kuin rinnallasi
hengittäen.

Mikä liekään
rakkauden oikea mitta -
mutta..

Niin -
minä uskon että jotenkin 
löysin perille.

Astuin maahan -
jota meiksi kutsutaan.

Se oli kaunis paikka
hiljaisenakin -
ja on edelleen.  

Leija


Kuva: Tibu Borgstén


Jätin ikkunan auki
yöksi, 
jotta unet astuisivat sisälle.

Ei riittänyt tuuli
tuudittamaan minua uneen,
mutta unelmat.

Kaikki minussa 
tuntee ja kuulee, 
nukkuessakin.

En tunnistanut tuota
kuiskijaa,
mutta ostin herättyäni
leijan.

Se odottaa
jotakin tai jotakuta
 eteisessäni.

Käänteleekö aika jo
minua,
kultaako se menneet 
ja lapsuuteni?

Siksikö tuo leija,
avoin ikkuna
ja vielä hetken riittämätön
tuuli?

Tämäkin päivä


Kuva: Tibu Borgstén


Tämäkin päivä -
annettu elettäväksi
likaisten uutistekin rinnalla,
joten mieleni valo paistakoon.
Hipaiskoon - edes muutamia
ohitseni kulkevia kulkijoita.

Mutta toki pyytäisin -
minäkin
edes yhtä hymyilevää vastaantulijaa,
jotta päiväni kantaisi iltaan asti
kauniisti kaartaen.


Suopursut hiuksissani
mummin punaiset viinimarjat
suussani - nousen tähän
uuteen päivään,
josta teen oman näköiseni
tavallisen - 
mutta kauniin.

Sillä pitämällä itseni lämpimänä
väistän likaiset uutiset -
hiljaisuudella, jota viisaudeksi
voisi kutsua.

keskiviikko 13. heinäkuuta 2016

Thank you - Tack - Kiitos!


Photo: Tibu Borgstén


Over 12.500 readers - you make my heart go Bum, Bum and Bum :)
Över 12.500 läsegångar  - gör att mitt hjärta slår Bum, Bum och Bum :)
Yli 12.500 lukukertaa - ja sydämeni lyö Bum, Bum ja Bum :)

Tibu Borgstén

tiina.borgsten@hotmail.fi

Friends - like planets


Photo: Elisabeth Malmberg / 13.7 2016
Yes, it´s two Dancing Queens from the 80:s :)



Friends are like planets
or stars - that we all need
when it hurts down under your feet
ore inside of us
 for real.

I´ve been bleeding for a week
for a good reason -
and my heart has been broken,
but I ´ve been also blessed
 with many friends
in ways -
I never dreamed of.

My journey on the earth
isn´t bad
because my friends reminded me of
the beauty of it.
They pulled my moodiness
like water 
towards the Moon and then again
towards the Sunlight. 

So I must say -
thank you everyone.
Thank you for pushing me back
on the Map again.

In a Cafe


Photo: Tibu Borgstén


I sat
 next to the windows
by myself -
and the shine of the sea
got me -
and it made me dream
far a way.

The sound of the wind
and the coffee cups
made me wonder 
where all my sensitivity
has come from.

Why sometimes 
I have to crawl between words
said and those that are written
in the sky, sand, snow
 or on your back.

Seriously
I love to write 
the rest of my life
sentences only of a life
with You.
But then - I woke up
finished my coffee
and continued my journey
in the dust. 
  

tiistai 12. heinäkuuta 2016

I´m telling You


Photo: Tibu Borgstén



I´m telling you only once
not to dare - fall in love
 with my words ore sentences,
instead of ME.

I´m telling you
to let go
because my words sometimes fall down
from heaven - but I´m not.
I am not.

I´m telling you
to light a candle or a tobacco
instead of burning yourself
and your impossible dreams
with me.

I´m telling you this
because I won´t do it easy for you
because I am as I am -
because our souls are connected and
because 
I love YOU.


Photo: Tarja Theiss / Gotland 2014.


Can´t wait for my trip!
Kan inte vänta att få resa!
Ihan täpinöissä jo tulevasta matkasta!

Tibu Borgstén

PS. Kiitos palautteesta  ja toiveesta että suomenkielisiä uusia runoja.. :)
Heti kun tulee "ulos" luonnostaan :)

I have


Photo: Tibu Borgstén



I have a bed
with big, soft pillows
to put my dreams on.

I have a heart
to hear and see with,
and eyes and ears
to nourish myself with.

I have my dog
who loves me so
unconditionally and endlessly
until the end of the world, time and life.

I have my children
worthy so much that I haven´t
enough word to praise them.

I have the heaven
and the earth to deal with
like a friendship to listen and hear
to grow even more
 - everyday - 

Shifting - to become a lemon


Photo: Tibu Borgstén


Life ain´t easy 
but it can be very beautiful -
if you are able to see it.
Despite of all the facts;
the red lights, anger, suffering and interference,
You can still be a genuine
alike a yellow lemon in the desert.

We all come on a specific time
to a specific point off life
where we surrender - or start listening
 to the words of wisdom 
that in fact is laying everywhere.

Shifting - is like starting to name
everything that goes on  - with new awareness.
Defining - and founding the difference
between the life out of you - of the life of your soul.
That´s simple and easy - but
it can take years to make the difference
to surrender
to make the soul shift
and to make life beautiful
for you and the others around you.




lauantai 9. heinäkuuta 2016

Don´t forget


Photo: Tibu Borgstén


You can forget everything else
but don´t forget your value
and worth as a human being.

Don´t never worry pointlessly
of aging - because your soul
never gets old or boring.

Even when the world out there
gets dark and depressing
because happiness isn´t good
for the economy -
be calm.

Because -
right actions, big or small
makes a difference.
Right actions on
right time
with just the right words
has the power
you can create.

Create - to make life beautiful.
Because you have the power 
for right words in you -
those what can be sad
and written with BIG LETTERS
in actions and hearts
of your own and others.

So please -
don´t you never forget that.




Photo: Tibu Borgstén


I´m walking around
with myself -
in heavenly circles.
Round and a round
I go without wings
to fly with
but still in silence
and stillness -
that draws lines 
between me and heaven.
I´m asking why I always seem to 
just go around carrying
some shards of love
in my hands -
without learning the lesions
of it?
And I love the answers 
that keeps falling down 
like the rain - just now.